French 1594-1665 Nicolas Poussin Galleries The finest collection of Poussin's paintings, in addition to his drawings, is located in the Louvre in Paris. Besides the pictures in the National Gallery and at Dulwich, England possesses several of his most considerable works: The Triumph of Pan is at Basildon House, near to Pangbourne, (Berkshire), and his great allegorical painting of the Arts at Knowsley. The later version of Tancred and Erminia is at the Barber Institute in Birmingham. At Rome, in the Colonna and Valentini Palaces, are notable works by him, and one of the private apartments of Prince Doria is decorated by a great series of landscapes in distemper. Throughout his life he stood aloof from the popular movement of his native school. French art in his day was purely decorative, but in Poussin we find a survival of the impulses of the Renaissance coupled with conscious reference to classic work as the standard of excellence. In general we see his paintings at a great disadvantage: for the color, even of the best preserved, has changed in parts, so that the harmony is disturbed; and the noble construction of his designs can be better seen in engravings than in the original. Among the many who have reproduced his works, Audran, Claudine Stella, Picart and Pesne are the most successful.  Related Paintings of Nicolas Poussin :. | Venus and Adonis | Tancred und Herminia | Even in Arcadia I have | Triumph of Neptune | The Holy Family on the Steps |
Related Artists:
Theodor Kittelsen
1857-1914,was a Norwegian artist born in the coastal town of Kragero in Norway. He is famous for his nature paintings on the one hand, and on the other hand for his illustrations of fairytales and legends, especially of trolls. For a time, Kittelsen studied painting and watchmaking. When his talent was discovered by Diderich Maria Aall, he attended classes at the School of Art in Christiania (the present Oslo). Because of generous financial support by Aall he was able to continue his study in Munich. However, in 1879 Diderich Aall could no longer manage to support him, so Kittelsen had to earn his money as a draughtsman for German papers and magazines. When back in Norway, he found nature to be a great inspiration. Kittelsen started to write texts to his drawings here. In 1881, Kittelsen was hired to illustrate Norwegian fairy-tales by the Norwegian folklore collector Peter Christen Asbjornsen. His style could be classified between (Neo-)Romantic and naive painting. As a national artist he is highly respected and well known in Norway, but does not receive much international attention, which is the reason that his name is hardly registered in registers of painters. Black metal bands such as Burzum have used nearly all of his pictures as album art, notably illustrations taken from Kittelsen book Svartedauen (The Black Death).
Antoine Vestier
(1740 - 1824) was a French miniaturist and painter of portraits, born at Avallon in Burgundy, who trained in the atelier of Jean-Baptiste Pierre. He showed his work at the Salon de la Correspondance, Paris, before being admitted to the Academie Royale de Peinture et de Sculpture in 1785, when a portrait of the painter Gabriel-François Doyen, pwas his morceau de reception. Among his sitters was the royal beniste, Jean-Henri Riesener (1786, Musee de Versailles).
k. e. jansson
Karl Emanuel Jansson, född 7 juli 1846 i Finström, Åland, död 1 juni 1874 i Jomala, var en åländsk konstnär. Han var näst äldst av sju syskon. Han far, Jan Jansson, var en bonde i Pålsböle. Sina konstnärliga inspiration fick han av sockenmålaren G Kjellgren, vid sex-sju års ålder, när han där lärde sig att läsa och skriva. Efter avlutad skolgång sattes han i skomakarlära. Efter ett år drogs han till Kjellgren och fungerade som hans hjälpreda. Kyrkoherden Frans von Knorring såg i slutet av 1859 några av hans teckningar. Han sände några till Finska Konstföreningens direktion och lovordade Karl. Förening gav ett bidrag för att kunna studera vid Finska Konstföreningens ritskola i Åbo, under ledning av Robert Wilhelm Ekman. Av Ekman fick han husrum, rit- och målningsmaterial och en hel del extra undervisning. Karl gjorde stora framsteg under de 2 åren han målade med Ekman. Jansson flyttade hösten 1862 till Stockholm, för att kunna utvecklas mer som artist, och inskrevs som elev vid Kongl. Akademin för de fria konsterna. Han tog anatomiexamen 1863. Han levde under svåra ekonomiska förhållanden och hade svårt att sälja sina verk. Jansson fick hård kritik för de målningar han sände hem, exempelvis, Babian ätande en råtta, och konstföreningen betraktade dem med avsky. Han började då kritisera sig själv allt mer och mer, och den inställningen behöll han. Han fick inte den uppmärksammad han behövde. Tavlan Den förlorade sonens återkomst, belönades med ett pris. Han avslutade sin utbildning vid akademien 1867 med mycket beröm. Jansson lyckades utverka statsstöd för studier i Dusseldorf och reste dit på hösten 1868. Han åkte hem igen sommaren 1870 och tillbringade ett år på Åland innan han återvände till Dusseldorf. Han var nu märkt av en tilltagande lungsjukdom. De sista verk han fullbordade var Talmannen och En slant i håven. För att lindra sin sjukdom reste han till Rom i mars 1872. Efter några månader åkte han runt till olika kurorter (Davos, Meran) men inget förbättrade hans tillstånd. Efter en liten tid i D??sseldorf kom han hem till Åland sensommaren 1873. Karl flyttade in på Jomala gård, där lagman Lönnblad och hans fru tog hand om honom. Han målade några verk, vilka blev ofullbordade. På dödsbädden fick han veta att han belönats på världsutställningen i Wien för sina konstverk Klöveress och Talmannen, samt att han blivit medlem i konstakademin i Sankt Petersburg. Han dog 1 juni 1874, inte ens fylld 28 år.